Kontrollplanen ar ett av de viktigaste dokumenten i hela byggprocessen. Den styr vilka kontroller som ska utforas, av vem och nar, och fungerar som projektets kvalitetssakring fran forsta gjutning till slutbesked. Trots dess centrala roll uppstar manga problem just kring kontrollplanen - byggherrar lamnar in alltfor enkla forslag, byggnadsnamnden underkanner, kontroller missas under bygget och slutbeskedet drojer. I denna artikel gar vi igenom hur du skriver en kontrollplan som faktiskt fungerar i praktiken och godkanns av byggnadsnamnden vid forsta forsoket.


Vad ar en kontrollplan?

Enligt plan- och bygglagen ska det for de flesta bygglovs- och anmalningspliktiga atgarder finnas en kontrollplan. Kontrollplanen ar ett dokument som beskriver vilka kontroller som ska utforas under byggets gang for att sakerstalla att slutprodukten uppfyller alla tekniska krav. Det handlar bland annat om barande konstruktion, brandskydd, ventilation, energi, fukt, tillganglighet och sakerhet.


Kontrollplanen ska anpassas efter just det specifika projektet. Det rader missuppfattningar om att man kan kopiera mallar rakt av, men byggnadsnamnden underkanner ofta sadana planer eftersom de inte tar hansyn till projektets unika risker och forutsattningar. En bra kontrollplan ar projektspecifik och atgardsspecifik.


Vem ska upprata kontrollplanen?

Byggherren ar formellt ansvarig for kontrollplanen men i praktiken ar det den kontrollansvariga (KA) som upprattar forslaget. KA har den kunskap som kravs for att identifiera kritiska kontrollmoment och utforma planen sa att den blir bade heltackande och rimlig att folja i praktiken.


Kontrollplanen presenteras for byggnadsnamnden vid det tekniska samradet och fastlaggs nar startbeskedet ges. Efter startbeskedet ar kontrollplanen bindande och alla noterade kontroller maste utforas.


Vad ska en kontrollplan innehalla?

En fullstandig kontrollplan ska innehalla flera obligatoriska delar. Forst en beskrivning av projektet med fastighet, atgard och kortfattad omfattning. Sedan en lista over alla kontroller som ska genomforas. For varje kontroll ska det framga vad som kontrolleras, mot vilken bestamelse eller standard, vem som utfor kontrollen, hur kontrollen utfors och nar i byggprocessen.


Darutover ska planen redogora for avfallshantering, farligt avfall vid eventuell rivning, och vilka platsbesok KA ska gora. Aven hur dokumentation ska sparas och rapporteras till byggnadsnamnden behover anges.


Typiska kontrollpunkter i ett byggprojekt

For ett enbostadshus innehaller kontrollplanen typiskt punkter som forskruvning av geoteknik, dimensionering av barande konstruktioner, tatskikt mot mark, ventilationsfloden, energiberakning, brandceller, vatrumstatning enligt Saker Vatten, radonmatning och tillganglighetskontroll.


For flerbostadshus, kommersiella byggnader och samhalsfastigheter tillkommer kontroller for sprinkler, brandlarm, utrymningsplan, dimensionering for vindlast, evakuering, akustik och installationer for el och VVS i storre skala. Komplicerade projekt kan ha 50-100 kontrollpunkter eller fler.


Egenkontroll vs sakkunnig kontroll

Enligt PBL kan kontroller utforas pa tva satt: genom egenkontroll av entreprenoren, eller genom sakkunnig kontroll av en oberoende part. Egenkontroll racker for manga rutinmassiga moment dar entreprenoren har dokumenterad kompetens och egen kvalitetssakring.


For mer komplexa eller riskfyllda moment, eller dar bristande kvalitet far stora konsekvenser, ska sakkunnig kontroll genomforas. Exempel pa detta ar dimensionering av barande konstruktioner, brandskyddsdokumentation, energiberakning och tatskiktskontroll. Sakkunnig kontroll ska utforas av certifierad person.


Vanliga fel i kontrollplaner

Det absolut vanligaste felet ar att kontrollplanen ar for generisk. Byggnadsnamnden vill se konkreta kontroller med tydliga referenser till tekniska bestammelser. Att skriva enbart 'kontroll av barande konstruktion utfors av byggentreprenoren' racker inte - det maste framga vilken standard som galler, exempelvis Eurokoderna med relevant nationell bilaga.


Ett annat vanligt fel ar att inga kontroller foreslas for energiberakning trots att BBR staller tydliga krav. Aven brandskyddet behover specifik kontroll i de flesta projekt. Tatskikt mot mark och i vatrum missas ofta trots att fuktskador ar den enskilt vanligaste byggskadan i Sverige.


Att blanda ihop kontrollplan med arbetsmiljoplan ar ocksa vanligt - det ar tva olika dokument med olika syfte och olika lagstiftning bakom.


Nar kontrollplanen ar godkand

Nar byggnadsnamnden lamnar startbesked ar kontrollplanen bindande. Alla kontroller ska utforas enligt planen och dokumenteras. Resultatet ska sparas och presenteras for KA som loopande granskar och dokumenterar i sina utlatanden.


Om avvikelser uppstar under byggtiden, exempelvis att en konstruktion behover andras eller en kontroll inte kan utforas som planerat, ska detta noteras och hanteras. Vid stora avvikelser kan en revidering av kontrollplanen kravas - aterigen via byggnadsnamnden.


Kontrollplanens roll vid slutbesked

Vid slutet av projektet ska kontrollplanen tillsammans med all dokumentation skickas till byggnadsnamnden. KA skriver sitt utlatande dar det framgar om kontrollplanen har foljts och om eventuella avvikelser har hanterats korrekt.


Byggnadsnamnden granskar dokumentationen och fattar beslut om slutbesked. Om kontrollplanen inte har foljts eller om dokumentation saknas kan slutbesked vagras eller villkoras. I varsta fall kan byggherren tvingas utfora kompletterande kontroller eller atgarder pa egen bekostnad innan slutbesked ges.


Digitala kontrollplaner

Allt fler kommuner accepterar och uppmuntrar digitala kontrollplaner. Det finns flera molnbaserade verktyg dar entreprenoren kan dokumentera utforda kontroller med bilder, signaturer och tidsstamplar direkt fran byggplatsen. KA far automatiskt tillgang till resultatet och kan folja byggets framskridande i realtid.


Digitala verktyg minskar risken for forsvunnen dokumentation och gor det enklare att hantera revisioner av planen. For storre projekt ar digital hantering nast intill ett krav for att hala kontroll over alla moment.


Kostnader kring kontrollplanen

Sjalva uppraettandet av kontrollplanen ingar oftast i KA:s grunduppdrag. Att utfora kontroller kostar daremot tid och i forekommande fall arvode till sakkunniga konsulter. For ett genomsnittligt enbostadshus kan totala kontrollkostnader ligga pa 30 000-80 000 kronor, beroende pa hur manga sakkunniga som behovs.


For storre projekt kan kontrollkostnaderna ligga pa flera hundra tusen kronor. Detta ar dock en kostnad som mer an betalar sig genom undvikna byggskador, snabbare slutbesked och hogre slutkvalitet.


Sammanfattning - en bra kontrollplan ar a och o

En bra kontrollplan ar inte bara ett papper som behovs for att fa startbesked - den ar projektets ryggrad. Den ger byggherren trygghet, entreprenoren tydliga forvantningar, KA en plan att folja och byggnadsnamnden underlag for slutbesked. Att lagga tid pa att skriva en projektspecifik och valforankrad kontrollplan ar en av de bast investerade arbetsstundsna i hela byggprocessen.


Varfor valja Besiktningsforrattare Sverige AB?

Vi pa Besiktningsforrattare Sverige AB har upprattat hundratals kontrollplaner for projekt over hela landet. Vi vet vad olika byggnadsnamnder vill se, hur planen ska formuleras for att godkannas direkt och hur den ska anpassas efter projektets specifika risker. Vi anvander digitala verktyg som forenklar hantering och rapportering, och vi staller hoga krav pa dokumentation och uppfoljning.


Kontakta oss redan i projekteringsfasen sa upprattar vi en kontrollplan som passar just ditt projekt och som leder hela vagen till ett tryggt slutbesked.